Jag vill att min blogg ska vara något kul, inte bara en uppdatering om vad vi gör.

Inlägg med "och sen" "och sen" är inte så roligt för folk att läsa.

Jag sitter här med en kaffe, kl är strax efter halv sju en ledig Måndag.. Barnen bråkar i barkunden och jag vill bara stänga av för en sek. Men det går inte naturligtvis. Jag är helt själv nu.. (eget val) med barnen. Jag har ganska mkt ångest för att jag hatar förändringar. Att aldrig få sova ut eller ha egen tid får nog vem som helst att bli kocko.. För några sekunder känns det himla hemskt att allt som en gång var inte finns kvar..  Men jag fortsätter kämpa. Jag lämnar mig helt åt sidan och tar hand om barnen.

När kvällen kommer sen sitter jag bara gråter. Gråter över mitt misslyckande.. För det är så det känns. Inte misslyckad som förälder utan misslyckad att inte ha kunnat hålla ihop familjen.. Men funkar det inte så gör det inte och då måste barnen få komma först. Och i mitt fall har dem gjort det. Fast andra saker gör skit ont just nu.

Varje dag som går så känner jag efter om det känns bättre idag. Jag försöker komma på små saker i huvudet så det SKA kännas bättre. Men lik förbaskat framåt kvällen är jag ledsen i min ensamhet. Och lägenheten är rena rama bomben nu..
Jag håller nämligen på att skapa våran ordning.. och det ser mer ut som ett flytt kaos här en ett hem. Lådor  har rensats, saker har kastat och sorteras. Kläder och skor ska sälj ja det är en ända röra på allting.. Så idag kommer mor min på sin vita häst, för att vi tillsammans ska få ordning här hemma .. och de känns både motigt men jävligt skönt.. Vad hade jag gjort utan henne ..

Barnen åker med pappan till Andys-lekland idag och jag och mor min rensar hemmet och skurar det fint. M ska stanna ikväll för vi  vill hålla om varandra.. Vi har inte gjort slut.. För vi älskar varandra men två personen med diagnos som har egna viljor om hur saker ska vara krockar om man bor ihop.  Och de blir tjafs om skit saker som  disk och egen tid.. för att göra en lång historia kort..

Påsken blev iår blev  både mysig och lite förstörd. Jag och M kom på kant och han åkte hem igår förmiddag.. Men vi pratade i telefon igår  och han måste förstå att här är mitt där är hans och jag samma sak fast tvärt om..

Ja får se när bloggen blir lycklig igen

Kram en trasig själ..