Vardagen är tillbaka och jag älskar det. Dock kommer mina inlägg bli bildlösa.. i allfall när jag bloggar från min dator.
Jag har fått en systemkamera av min kille i julklapp. Den har jag tagit grymt bra kort med. Men tyvärr har den special minneskort som gör att jag behöver ha en stationär minneskortsläsare för detta. Jag har beställt en sådan men den har inte kommit än. Och dessvärre är jag osäker på om den verkligen kommer funka..
Här är vardagen i rullning igen. Barnen är tillbaka på dagis och jag försöker få lite rutiner på mig och Heylie.. Så snart öppna börjar igen så ska vi gå dit. Jag älskar att vara mamma-ledig till henne. Finns så mkt jag ska göra nu tillsammans med min dotter.. anledning till de är att Heylie är mitt sista barn. De blir inga fler nu. Jag är så klar med det. Och tiden går så fort och snart är mamma-ledigheten slut och jag ska sakta men säkert komma på vad jag ska syssla med sen.
Bebis tiden går så fort.. så jag tar vara på varenda sekund. Kan ni tänka er att hon blir 6 månader den 22/1 Helt galet..
Vi har ställt oss i kö till babysim, jag kommer ta henne till babycafe, vi har bokat in oss på barnvagnspromenader med andra mammor.. Även jag och Heylie går turer varje dag.. vi går på mamma fikor och vi umgås riktigt intensivt..
Nackdelen med att jag och Heylie är ett med varandra och pappan jobbar är att hon blir hysterisk när pappan tar i henne. Hon vill bara vara i min famn och så fort han tar i henne kollar hon efter mig och börjar gråta om jag inte kommer och "räddar" henne.. Han kan leka med henne på håll, då ler hon och är intresserad. Men kommer han för nära och plockar upp henne är det kört.
Han i sin tur tappar lusten och låter mig ta henne. Han säger att de är jätte tråkigt att de är som det är och han ger det ingen chans.. Han ger upp för lätt. Min kille jobbar från 07 till 18 varje dag.. De betyder att de inte blir mkt tid med något av barnen.. Jag har Heylie helt själv även på nätterna. Jag ammar fortfarande så vi sam sover i min säng..
Ja vi har en strulig mörkrädd 2 åring så killen sover inte med oss.. Han sover med Bias som inte kan/vill sova själv.. Plus att jag vill ha det svalt i rummet och han vill ha de varmt så det funkar inte för oss att sova ihop. Ni får ju också tänka på att jag har min ADHD problematik så vårt förhållande ser inte ut som ett "normalt" förhållande gör men det är kanon ändå.
Jag älskar alla mina barn av hela mitt hjärta. men eftersom Heylie vägrar pappa så drabbar det också hushållet och egen tid med dem andra barnen. Hon måste hela tiden vara med eller i samma rum om hon åker gå stol eller leker på en filt på golvet..
Så min fråga till er är.. Hur ska jag få både pappa och barn att bli intresserade av varandra. Pappan vill men mista lilla gnäll så ger han upp. Heylie vet att hon får som hon vill.. Och blir det inte på sekunden blir hon så förstörd och ledsen att de svider i mamma-hjärtat och då kan jag inte med att bara låta henne vara så ledsen..
Snälla ni hjälp mig med råd och tipps!!!
Låt han ta henne ändå, det kommer perioder där barnet är bestående av sin mammas närhet men hon måste också få lära sig att känna sin pappas trygghet.
Kämpa på!