Hejsan!

Här är det stressigt om dagarna.. De är både dop och kalas i helgen.. 

Jag har nog varit inne i varenda butik för att få Heylies och Milos dagar så perfekt som möjligt !!

Men mitt barn nr 5 saknas. De hade varit så kul om han kunde vara med dessa två dagarna.. Nu för tiden går det nog inte en ända dag utan att jag tänker på han. Jag har skrivit brev och ska skicka det idag.. Jag känner mig halv. Men får lita på att han har det bra.. 

Jag vill hälsa på, men utan direkt ekonomi blir det ju omöjligt.. Och snart ska jag rehablitera Mig för min grymt jobbiga panikångest som gör vardagen jätte komplicerad att ta sig igenom.. Jag begär inte att någon ska förstå och jag vet inte heller hur dopceremonin i kyrkan kommer gå. Jag vondas Lite för den.. Men i värsta fall får jag gå ner och sätta mig hos mor och lossas att mina pojkar behöver stöd eller något.. Men hur som helst går jag nog av, av saknad snart.. Jag vill så mkt mer än vad jag kan just nu..

Milos kalas blir bara med våra barn.. Han kommer få de så bra med kalas hela dagen.. Massa gott att äta som jag själv bakat och paket han önskat sig..

Idag står det bak på schemat och jag hoppas allt klaffar i helgen och ang min stora får jag ha med honom i tanken dessa två dagar även om de gör ont.

Nu springer klockan i väg och de är dags att skicka Emilia till skolan..

Kram